Bodapolska
Efter Finn Jonas Jonsson
Musik:Polska från Boda . Räkna 1-å, 2-å, 3-å.
Uppbjudning: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols. Uppbjudning efter hand.
Fattningar:
Under förstegen, letjen (leken): Kavaljeren midjefattning, damen fattar med vänster hand underifrån kavaljerens högra överarm eller håller handen på hans högra axel. Kavaljeren fattar som i valsfattning med vänster hand damens högra hand, framför och händerna i höfthöjd. Ytterarmar hängande, mindre vanligt.
Under polskstegen: Liksidig fattning men kavaljeren fattar med vänster hand damens högra överarm underifrån och damen håller sin vänstra hand under kavaljerens högra överarm eller som i polskfattning.Polskfattning mindre vanlig.
Steg: Försteg.
Kavaljeren:
a/ På höger klack vrides fotsulan något åt höger och en obetydlig markering göres (1), ett vänstersteg framåt (2), kort högersteg framåt (3), vänster fot lyftes, höger fotsula likaså (å). b/ (Efter Finn Erik Jonsson). På höger fotsula en hastig framåtvridning av höger klack, som isättes något markerat (1), ett vänstersteg framåt (å eller 2), kort högersteg framåt (3) och vänster fot lyftes (å).
Damen:
Vänster försteg. Polsksteg.
a/ Övergångssteg.
Kavaljeren:Under påbörjad vridning göres på höger fotsula en hastig framvridning av höger klack och en mindre knäböjning (1). Vänster fot, som lyfts på 3 :ans å, isättes ett steg framåt (2), vridning på vänster fotsula samtidigt som höger fot lyftes (å), höger fot isättes - hål foten i höjd med vänstra klacken, fötterna något skilda åt - under en obetydlig knäböjning (3). Första varvet fullbordas genom vridning på höger klack samtidigt med att vänster fot lyftes (å), (takt 1).
Damen: Vänster fot isättes med tån framför kavaljerens högra tå (1) och höger fot mellan kavaljerens fötter samtidigt med en obetydlig böjning av båda knäna (3).
b/ Egentliga polsksteg.
Kavaljeren: Utan lyft av höger fot göres en liten markering med höger fotsula samtidigt obetydlig knäböjning (1), benet sträckes (å), vänster fot ett steg framåt (2) vridning på vänster

fotsula och höger fot lyftes (å), höger fot isättes under en obetydlig knäböjning - fötterna något skilda åt - (3), benet sträckes och vridning sker på höger klack medan vänster fot lyftes (å) o.s.v. (Vänster fot i golvet på 2-å-3, höger fot på å-1-å).
Damen: Efter ett långt steg framåt isättes vänster fot (1), vridning på vänster fotsula (å), höger fotsula intill vänster fot med svikt (2) och höger fot mellan kavaljerens fötter (3).
Utförande: Efter "letjen", d. v. s. några försteg, då man noggrant söker "ta in" takten, omdansas med ett övergångssteg och därefter med polsksteg under beaktande av Boda polskans speciella rytm. "Lek" och polsksteg dansas omväxlande efter behag.
VARIANTER AV POLSKAN
A)
Efter Villard Dahl
Med enkel midjefattning men ytterarmar hängande dansar paret några försteg (kavaljerens steg enligt b/ ovan). Under omdansningen lägger båda höger arm om partnerns midja. Damen lägger vänster hand på baksidan av kavaljerens högra axel. Kavaljeren håller sin vänstra handlove underifrån mot damens högra överarm, medan handen nedåtböjd utan fattning lätt stöder i damens sida. Polskstegen enligt ovan, varvid kavaljeren dock gör betydligt högre benlyft innan vänster fot isättes, knäböjningen på taktdel 1 något större. Kavaljer och dam omdansar mycket nära varandra.
B)
Efter Röjås Jonas Eriksson
Dansen inledes med antingen
a/ Enkel midjefattning och försteg (enligt Försteg b/ ovan) eller: Utförande: Efter inledningen a/ (Enkel midjefattning och försteg), sker omdansning enligt beskrivning i Polska från Boda. Efter inledning b/ dansas dalsteg en takt, bakåtsteg med svikt en takt, kavaljeren gång-, damen springsteg en takt, "övergångs"-polsksteg (omdansfattning tas) en takt, egentliga polsksteg tre eller flera takter, och slutligen en takt vid reprisens slut, då omdansfattningen upplöses och kavaljeren dansar ett vänster försteg, damen ett vänster tresteg.
b/ Med enkel handfattning (kavaljeren fattar ovanifrån och ytterhänder höfter fäst göres armföring framåt, medan kavaljeren dansar vänster och damen höger dalsteg med låg fotlyft (1-3). Armföring bakåt under ett kort bakåtsteg med innerfot och svikt (1-3). Efter dalsteg och bakåtsteg med svikt följer under två takter en övergång till de egentliga polskstegen, som är för kavaljeren: Ett långt vänstersteg framåt och ett långt högersteg framåt, vilka två steg tas under taktdel 1-3, samt ett s.k. övergångssteg, beskrivet i Polska från Boda (1-3). Motsvarande för damen: Tre springsteg framåt, höger-vänster-höger (1-3) samt ett s.k. övergångssteg (1-3).

"ENBENSPOLSKA"
Efter Röjås Jonas Eriksson.

Musik: Polska från Boda eller Bingsjö.
Denna polska dansas med samma fattning och försteg som i polskvariant B/, men med steg i omdansningen liksom i "Enbenspolska" från Bingsjö. Genom det större avståndet mellan kavaljer och dam blir dock dansrörelserna här betydligt större än i originalpolskan, särskilt knäböjningarna på taktdelarna 1 och 3 i omdansningen. Röjås Jonas lärde "Enbenspolskan" av Mases Erik Persson (Sjös'n), Finnbacka, vid ett bröllop på Finnbacka i Bingsjö.
Anm. Röjås Jonas utför ej "Enbenspolskan" exakt lika som Mases Erik, vilket möjligen orsakas av Boda-polskornas annorlunda rytm. Förhållandet utgör ett intressant exempel på hur en dans kan vid en generationsväxling eller av annan anledning undergå vissa förändringar.
Upplysningar Boda är måhända den bygd, som längst i hela landet om dansen bevarat polskan i obruten tradition och där den fortfarande förekommer i festliga sammanhang. - Finn Jonas Jonsson (1885-1965) Silverberg, Boda, var en god sångare och polskdansare. Han sjöng bl. a. polskmelodier med text, varvid han höll det äldre, låga tempot i polskan, vilket i senare tid haft benägenhet att öka. Att tralla eller sjunga polskmelodier till dansen var i Finn Jonas ungdom ganska vanligt i avsaknad av spelman. Inspirerade av dels äldre personer, som man sett dansa, dels- och i synnerhet - av de många bodaspelmän ur vilkas repertoar polskmelodierna flödade, samlades på 1940-talet i Boda en skara pojkar och flickor i 15-20 års ålder för att lära sig dansa, varvid deras intresse efter kort tid huvudsakligen inriktades på polskan. Bland dessa återfanns Röjås Jonas, Villard Dahl, Erik Ingels, Nygårds Kersti och Nygårds Anna.
Upptecknad år 1958 och 1964 av Johan Larsson, Gagnef.